Nätverksfest – eller pest

Nätverksfest – eller pest

Bokmässan hägrar om en vecka. Jag var där förra året och älskade det. Vimlet, överflödet av böcker, författarna. I år känns det lite annorlunda att åka dit. Dels beroende på att många väljer att inte åka alls (fullt förståeligt) och dels på att jag denna gång åker i egenskap av både besökare och författare. Visserligen debuterar jag inte med min bok förrän nästa år, men nätverkandet har redan börjat. Så till det som jag funderar på; hur mycket nätverkar författare IRL och på sociala medier?

Jag vet personer som inte vill vara i vimlet alls eller som är det fast det kostar dem mycket energi. Som tycker det sociala nätverkandet är pest. Det ytliga vimlet (läs minglet) kan jag själv tycka är just pest och något som jag försöker undvika. Att däremot träffa likasinnade, som har samma stora vurm för skrivande som jag, det är oerhört berikande. Det ger energi, men tar också energi för mig. Efter mycket socialiserande kan jag känna mig dränera på energi, trots att det har gett mig väldigt mycket positivt. Just för att jag också får energi genom att vara själv och inte genom att ständigt vara med andra människor. Introvert med andra ord.

Bokmässan känns mest som en nätverksfest, just för att där vet jag att de likasinnade finns. De som skriver böcker, läser böcker och vill prata om böcker. I år ska det bli extra roligt att lyssna till, eller få signeringar, av författare som jag har börjat följa på instagram eller via olika facebook-grupper.

Men tillbaka till nätverkandet. Det är något jag funderat på sedan jag kom ut ur byrålådan med mitt skrivande, men ännu mer sedan jag skrev avtal med förlag. Bokutgivningen hägrar långt där framme och känns inte riktigt på riktigt än. Samtidigt hör och läser jag om författare som pratar om vikten av att ha författarplattformar och marknadsföringsstrategier. En hel del gör ju förstås allt i egen regi, som egenutgivare. Men även författare på förlag marknadsför sig själva, utöver det som förlagen gör. Jag vill nätverka för att det är roligt, men, ibland flåsar kravet på att synas i nacken.

Det viktiga är att ju trots allt att skriva. Och att hitta balans i nätverkandet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *